Samarbetet med Svenska nu har gett oss ordkonstlärare möjlighet att träffa över 500 barn och tiotals pedagoger. Omkring 6000 ord har fogats ihop till minst 512 diktballonger. Närmare 30 berättelser har skapats gemensamt av klasser och närmare 100 berättelser har berättats i grupper. 142 meter snöre har gått åt till att dekorera diktballongerna och omkring 500 fantasikaraktärer har skapats.
Det här är lätt att räkna och siffrorna låter sig radas in i tabeller. Prydligt, smidigt, lätt att addera.
Ändå vågar jag påstå att det finns en hel del som är ännu viktigare än tabellen: sådant som räknas trots att det är svårt att räkna. Det finns framsteg som är större än antalet ord och utveckling som vägrar forma sig till en siffra.
Det som är verkligt viktigt är till exempel barnet som mötte mig vid dörren och tog emot klassens första gäst någonsin. Barnet som aldrig pratat svenska med en främling förut, men som nu fick möjligheten. Barnet som behövde hoppa jämfota av iver när hen insåg hur bra klassens berättelse blev. Alla de skribentstjärnor som smugit fram till mig och frågat “om man kan göra fler dikter för att det var så roligt”. Fnitter, frågor, förundran. Flow och aha-upplevelser. Det har våren vimlat av i ett flöde som är omöjligt att forma till en siffra.
Barns språkliga och kulturella identitet består av oändligt många och ibland av oändligt små pusselbitar. Varje pusselbit är viktig. Dessutom tror jag att alla dessa pusselbitar ska fogas samman av känslor: glädje och iver. Dessutom behövs empati, stöd, samarbete.
Då kan barn få gå vidare från en upplevelse med en känsla av att de kan lyckas i ordens värld, att de hör hemma i kreativiteten. Då skapas det som är omöjligt att räkna, men som räknas mer än något annat: en insikt om att vi människor hör ihop och att språk och kultur hjälper oss att göra just det. Höra ihop.
Läs mera på svenskanu.fi
Hanna Lundström
Ordkonstlärare, planerare
+358 (0)45 103 9984
hanna.lundstrom(at)sydkusten.fi