En icke nyhet

25.10.2018 kl. 08:00
Det är brist på personal på daghemmen i huvudstadsregionen.

Att det råder brist på personal inom småbarnspedagogiken i huvudstadsregionen är tyvärr ingen nyhet. I samband med att Svenska Yle under en tid har granskat situationen på daghemmen i Helsingfors har problematiken igen synliggjorts. Det är ett faktum att det alltid har varit svårt att få behörig personal till daghemmen i regionen. Idag är det dessutom allt svårare att få vikarier också om de är obehöriga.

Att jobba med och för barn är viktigt och meningsfullt. De som jobbar inom småbarnspedagogiken måste få det stöd de behöver och också positiv feedback i arbetet. Arbetet blir tungt när det saknas personal. Det återspeglar sig i hela verksamheten om man är för få som gör jobbet. Det är svårt att planera och utveckla arbetet när det ständigt råder en osäkerhet kring hur man skall klara av också helt rutinmässiga uppgifter.

Det är bra att man tar fram olägenheter i offentligheten för att visa på de problem som finns. Då många engagerar sig är det lättare att få till stånd förändringar. Lönefrågan är ett exempel på detta. Man får dock inte glömma att visa på allt det positiva som gör arbetet både givande och meningsfullt. Men det har kanske inget nyhetsvärde att visa på det som i vardagen gör att daghemspersonalen tycker att de har världens bästa jobb!

Under de mer än 20 år Sydkusten kontinuerligt följt med situationen har tillgången på behörig personal varit problematisk. Också under de senaste åren har andelen obehöriga barnträdgårdslärare i kommunerna i huvudstadsregionen varit i snitt omkring 25 %. Bristen på barnskötare har varit ännu större och i en del av kommunerna i regionen har man haft t.o.m. nästan 40 % obehöriga mer eller mindre konstant.

Om det helt enkelt inte finns personal att tillgå så bör man se närmare på hur det är med utbildningarna. Att barnträdgårdslärarutbildningen inleddes vid Helsingfors universitet var helt nödvändigt för att hjälpa upp situationen. Men det räcker inte till. Antalet barnskötare / närvårdare räcker heller inte till. Vi behöver fler utbildningsplatser över lag. Som omedelbar hjälp bör också Prakticum beviljas rätt att utbilda barnledare. Även andra flexibla lösningar inom vuxenutbildningen bör sökas. Det gäller också att genast inleda arbetet för förändringarna i behörighetsvillkoren som den nya lagen om småbarnspedagogik förutsätter.

Men, det viktigaste av allt är att vi har tillräckligt många motiverade sökande till alla utbildningar. Det är därför helt avgörande att ungdomar ser de möjligheter som finns inom branschen och får en positiv bild av hur det är att arbeta med barn. För många år sen hade Sydkusten en kampanj som gick under devisen ”Världens bästa dagis”. Syftet med kampanjen var att lyfta fram den svenska dagvården på ett positivt sätt och stöda daghemspersonalen. Jag tror att det nu börjar vara dags för en ny kampanj.

Agneta Eriksson
Direktör
050-546 9299
agneta.eriksson(at)sydkusten.fi

 

Agneta Eriksson