Lärare Maria Boström berättar om sin resa i det skrivpedagogiska projektet Skrivande skola (2020-23).
Belysningen i klassrummet har släckts ner. Det enda som hörs i det blåaktiga skenet från datorskärmarna är dansande fingrar på tangentborden. En hel grupp femte- och sjätteklassare har hittat skrivglädjen och ivern i att få låta fingrarna glida över tangentbordet. I texterna uttrycker de sina åsikter, sina argument, sina recensioner och sina framtidsdrömmar. En skrivlärares dröm.
Projekt inom skolvärlden dyker upp med jämna mellanrum. Allt för ofta är det något som många av oss lärare känner oss tvungna att ta oss an. Allt för ofta förändras inget eller i alla fall blir inga bestående förändringar kvar hos den rutinerade läraren. Att igen delta i ett nytt projekt kändes inte alltför lockande. Ämnet däremot fick mig att lystra, Skrivande skola. Hur ska jag få mina elever att hitta lusten, hitta viljan, hitta glädjen i att skriva? Och hur ska jag själv hitta mitt eget inre driv för att få mina elever inspirerade till att skriva?
Föga överraskande visar rapporter (länk nedan) att läsande av böcker och dagstidningar minskar, medan användande av sociala medier ökar. Dagens barn och unga läser inte längre de traditionella dagstidningstexterna. Eleverna kommer allt mer sällan i naturlig kontakt med typiska tidningsgenrer. Vad är en kolumn? Hur ser en ledare ut? Vilka drag är typiska för insändaren? Det är här vi lärare måste vara bättre på att visa modeller, ge eleverna klara och tydliga ramar kring vad som förväntas av dem när vi ger en skrivuppgift. Den typiska uppsatsrubriken “Mitt sommarlov” (som för övrigt är helt förkastlig också av andra orsaker än rent skrivpedagogiska) och lärarens käcka uppmaning: “Sätt igång och skriv!” ger mig härefter kalla kårar.
Modelltexter viktiga
Vi måste ge skrivandet mera tid. Skrivandet börjar med att medvetandegöra eleverna om vilken typ av text som de förväntas skriva. Det betyder i sin tur att vi allra först måste lyfta fram och visa modeller på olika typer av texter.
Under projektets gång har jag insett att när läraren visar modelltexter så leder det inte alls till plagiat. Modelltexter ger tryggare och mer självsäkra elever. Att ge några exempel, “börjor”, på hur man inleder en viss typ av text gör att man genast har alla elever igång och över den besvärliga första tröskeln. “Skönt att veta hur man kan börja, då är man i alla fall igång”, säger en flicka i sexan.
Ramarna och strukturen gör att eleverna kommer vidare till nästa steg och nästa. Att ge respons under processens gång är nödvändigt för att få goda resultat. “Jag har inte tid och möjlighet att respondera alla mina elever”, är en vanlig ursäkt bland oss lärare.
Härefter satsar jag på färre skrivuppgifter som i stället får ta tid. Till min hjälp har jag sett att kamratrespons fungerat riktigt bra. Här kommer igen modellinlärningen in, lärarens modell och klasskamraternas modeller leder eleven vidare i skrivprocessen. “Jag skriver så mycket mer nu”, säger en skrivsvag elev i sexan. Jag gläds så med honom.
Rapport Nationella centret för utbildningsutvärdering
Maria Boström
klasslärare i Socklot skola i Nykarleby
Fotot ovan taget vid en skrivlektion i Socklot skola.
Projekt Skrivande skola
I augusti går Skrivande skola in på sitt tredje och sista verksamhetsår. I samarbete med de åtta fokusskolorna och pilotskolan i Nykarleby utarbetas ett skrivpedagogiskt material, som kommer att distribueras till alla svenska skolor åk 7-9.
Kostnadsfria punktinsatser i skrivinspiration och kollegial kompetensutveckling görs fortsättningsvis i hela Svenskfinland och på alla skolstadier. Förfrågningar görs till projektledare Anette Kronholm på annette.kronholm(at)sydkusten.fi. Den 10 maj 2023 kl. 10-16 hålls slutseminarium för projektet på G18, Helsingfors.
Projektledare Annette Kronholm. Foto: Walberg Media/Minnea Mattbäck
Skrivande skola (2020-23) är ett skrivfrämjande projekt med avsikt att stärka lärare som skrivlärare i eget ämne. Fokus ligger på årskurserna 7-9 med sikte på en hel skrivstig för grundläggande utbildning och andra stadiet, inklusive yrkesutbildningen. Sydkustens landskapsförbund rf är huvudman för projektet, i samarbete med Svenska modersmålslärarföreningen i Finland rf.
Projektet finansieras av Svenska kulturfonden och Svenska folkskolans vänner.